torsdag 28 februari 2008

Pagrotsky

Kan inte sluta skriva om honom. Jag trodde han gjorde bort sig tillräckligt senast men idag var tamefan värre. Ni som inte såg Jeopardy uppmanas det största att ladda ner eller se någon repris. Pinsammare, klantigare, segare, kortare, you-name-it, kännids får man fan leta efter.
Förlorade 12 000spänn på att glömma skriva som en frågai finalerna, bra jobbat.

onsdag 27 februari 2008

Efter finalen

Ja vadfan säger man, bland det sjukaste jag sett på tv...

Virtanen hade dragit en lina före programmet och gjorde bort sig fullständigt...
Malin avslutade med att vissa att hon bara var en dum blondin, tyvärr.
Leif pagrotsky vissade att han inte bara är en av Sveriges kortaste känndisar utan tillhör även gruppen mest korkade...

Paggan

Sitter och kollar på känndis-Jeopardy just nu och ni som såg/ser programmet måste ju hjälpa mig att besvara några snabba frågor?
Vem fan är hon Malin samt är hon snygg? Kan inte riktigt bestämma mig.
Virtanen hånar Pagrotsky i svenska tv, får man göra så mot en politike i Sverige?
Pagrotsky är han lätt utvecklingstöd eller något liknande? Hur kan någon människa glömma vad är/vem är/ 3 gånger irad på Jeopardy?

tisdag 26 februari 2008

Oorr

Hemma hela dagarna, gör inget vettigt. Ändå bloggar jag inte.
Kanske är för att jag inte gör något jag inte har något att blogga om?

Fö blir jag så sjukt förbannad på alla bloggar som härmar Alex/Calle schulman så sjukt mycket. I stort sett varje ny blogg som kommer upp idag är ett försök till att härma dem. Missuppfatta mig inte, jag älskar Alex och Calle, ungefär på samma sätt som jag älskar Filip och Fredrik, men jag hatar att såfort Sverige får en ny mediaprofil så ska ALLA härmas!

Over n Out

söndag 24 februari 2008

Under

Michael Jackson (With Akon) - Wanna Be Startin' Somethin' 2008 (4:14)

Inte ny, jag vet. Men så sjukt värt att tanka den.

Puss!

lördag 23 februari 2008

Trav

Blev inte miljonär den här lördagen heller. Men det var nära, som vanligt.

Fold

Jävla förbannad pisslördag
Först halv 8 blir man väckt av ens farsa som kommer in och vrålar hur fin katten är för att sedan börja plocka disk och väsnas som värsta dåren, ja halv 8 på en lördagsmorgon. Dom skulle tydligen till Stockholm nu, alltså inte han och katten utan han skulle dit med morsan.
Två timmar senare vaknar jag igen av att jag har ett förbannat lågt blodsocker. Tvingas resa mig upp och ramlar fram till köket för att hälla i mig lite mjölk, så att jag kan återfå medvetandet. Tyvärr är mjölken 3 dagar gammal och smakar sur hemkunskaps-kärring. Dessutom hinner jag fan få i mig halva mjölklitern så nu går jag runt och har ont i magen, fast jag vet inte ens om man får ont i magen av 3 dagar gammal mjölk, men jag tror det.

fredag 22 februari 2008

I väntan på vadå?

Minns Carros(hennes blogg är länkad till höger) blogginlägg om hur jävla olycklig pengar gör en, och jag är tvungen och hålla med henne mer än jag nog egentligen vill erkänna.
Sitter här och är inte speciellt sugen på att göra något annat än att sitta här i min ensamhet ikväll men endå känner jag mig stressad, lite obekvämm eller fruktansvärt obekväm, med att inte ha pengar förens nästa vecka.
Det är jävla lustigt att pengar kan påverka ens humör så fruktansvärt, även när man inte behöver dem. Hade jag haft ett par tusen i fickan eller på kontot hade jag kunnat suttit här och mått 7 gånger så bra som jag gör nu bara pågrund av vetskapen att jag har pengar, även fast jag inte behöver dem till något. Sjukt.

Sentimentalt

Gårdagen var lustig, och sentimental. Jag var på sjukhusets barn/ungdomsavdelning på besök som vanligt för min diabetes, lite tester, lite skitsnack, lite allvarligt snack, lite beröm, allt var som vanligt. Sen kom chocken.
- Björn det är ju såhär öhmm, att du är vuxen nu. (Nähä!?)
- Så du kommer flyttas över till vuxenavdelningen nästa gång, säger hon med gråt i halsen.
Chocken var naturligtvis inte min överflyttning till vuxenavdelningen, nej det hade jag ju vetat länge att det skulle komma, utan att min läkare nu satte framför mig med tårar i halsen sammtidigt som hon försökte dölja allt med ett stort falskt leendé(Hur fan stavas det ordet?)
Jag försöker göra stämningen mer bekvämm genom att tacka för åren och hur bra och hjälpsam hon varit, för det har hon faktiskt varit, hon försökte hjälpa till att lätta på stämningen genom att dra några torra diabetesskämta och skrattar innan hon berättat klart, sådär som farsor allt för ofta skrattar åt sina egna skämt. Två standard undersökningar senare var vi klara och när vi tagit i hand och jag var äntligen var påväg att lämna det laddade rummet slänger hon sig över mig i en kram och frågar "får man göra såhär?" innan jag svarat står hon där och hänger på mig, jag lägger ena armen lite artigt om henne och 10sekunder senare släpper jag greppet, hon griper bara åt hårdare med sina armar om mig. Men jag kom loss, tillslut!

Testing

Wieho! Har nu bytt från blogg.se till blogspot men tyvärr känner jag mig inte riktigt hemma än, men det kommer väll?

http://bein.blogg.se <-- förra bloggen!